Historia.nu med Urban Lindstedt

00:00 Ända sedan 1200-talet har Sverige som nation formats i kamp mot vår ärkefiende Ryssland. Ryssland är inte en stat och nation i västerländsk mening utan det är ett imperium. Ett imperium behöver hela tiden expandera. Limepodden med historia nu och militärhistoriepodden om vår ärkefiende Ryssland i april sålde ut Rigoletto i Stockholm. Nu kommer vi till Göteborg och Malmö. Försäkra dig om en biljett i Göteborg den 13 november eller i Malmö den 14 november. 00:31 Läs mer och köp biljetter på historia.nu snedsträck live. Musik 00:50 Så det är alltså 112 officerare som står bakom Angela-förbundet. 00:55 Man ber även underofficerare stötta detta men deras namnunderskrifter är inte intressant utan där räcker det med att de ger sitt muntliga löfte. Eller det finns faktiskt en scen som jag läst en skildring av där överste Johan Henrik Hestesko som är en av de ledande gestalterna bland de här officerarna. Han avkräver sina underofficerare att tumma på att de stödjer detta. Som vi gör, alltså tummis liksom. 01:29 Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt. 01:47 Gustav III's ryska krig 1788-1990 var drivet av monarkens R-lyssnad. 01:55 Han såg sig som arvtagare till hjältekonungarna Gustav Vasa och Gustav II Adolf. 02:02 För att kringgå kravet på godkännande från ständerna för ett anfallskrig iscensatte kungen ett ryskt anfall mot Finland med svenska soldater i ryska uniformer. 02:14 Kriget var impopulärt och dåligt förberett. 02:18 Under inledningen av kriget gjorde ett antal officerare i Finland i Anjala-förbundet uppror. 02:27 Något som den politiskt skickliga kungen kunde utnyttja till sin fördel. 02:32 Men kampen mot adeln skulle stå kungen dyr. 02:49 Hugo Nordland är historiker och förlagsredaktör på Historiska Media och han har skrivit flera böcker och arbetar på en bok om Gustav III. Hur går det med Gustav III egentligen? 02:59 Jo då, det går alltid framåt, men i sin egen takt förstås. 03:04 Jag förstår. Men du, dagens ämne det är Gustav IIIs ryska krig och också med Anjala förbundet och lite andra saker som händer under det här kriget, eller hur? 03:15 Ja, precis. Och det här är ju ett ämne som har legat mig varmt om hjärtat under många år. 03:21 Jag tänkte lite på det. Du stod och snackade lite innan med andra av dina kollegor här och då såg jag in det som att det är ett mycket bra krig. Eller jag vet inte vad jag uttryckte mig, men jag trodde att lyssnarna kommer att uppskatta det här avsnittet. 03:35 Det är ju åtminstone ett mycket intressant krig som innehåller väldigt många förvecklingar och som också påverkar den svenska politiken väldigt mycket. 03:46 Jag tror väl egentligen att det skulle bli en väldigt bra tv-serie. 03:50 Ja, men det är mycket i historien som skulle kunna bli en bra serie. Sen i slutändan brukar det ändå bli lite pekoral när man försöker göra serier på historien. 03:59 Vilket inflytande hade Ryssland på svensk inrikespolitik i slutet på 1700-talet? 04:06 Ja, alltså under den så kallade frihetstiden så utövade ju Ryssland och andra länder tämligen stort inflytande över svensk inrikespolitik. Inte minst genom att det fanns ett väldigt etablerat system att muta riksdagspolitiker för att styra framförallt utrikespolitiken då i olika riktningar. 04:29 Dessutom så fanns det ett allianssystem där framförallt då Ryssland och Danmark som ju även innehade Norge var allierade med varandra så att Sverige hade liksom ingen möjlighet att inleda aggressioner mot vare sig Ryssland eller Danmark utan att få ett tvåpfrontskrig på halsen. Ja. Ibland så var även de preussiska relationerna med Ryssland varma och ibland inte. Så att Sverige var i ett ganska utsatt läge med fiender på många sidor, eller potentiella fiender i alla fall. 05:02 Så Sveriges traditionella arvfiende, Ryssland och Danmark, de var ligerade med varandra? Så var det. 05:08 Ja. Och det här förändras ju då i samband med Gustav III statsgrupp 1772- då riksdagen förlorar extremt mycket av den makt de har haft under frihetstiden. Riksrådet också framför allt. Och det gör ju då att det här systemet med mutor skjuts i sank- och då försvinner en viktig möjlighet för framför allt Ryssland- att utöva inflytande över svensk politik. Så att Gustav III snuvar ryssarna på rätt mycket inflytande där- och det är på väg att blåsa upp militärkonflikt redan då- Men det avvärjs genom ett diplomatiskt spel där man lyckas framstå för ryssarna som att det inte är riktigt mödan värt att ge sig på Sverige i det läget där. 05:54 Jag trodde lite att en av anledningarna att Gustav III startade det här kriget 1788, som kallas Gustav III ryska krig, att det var för att han ville minska det ryska inflytandet på svensk inrikespolitik. Men så är det kanske inte då. 06:10 Det fanns väl någon slags tank om att försöka vrida sig ur det rysk-danska skruvstädet, om man säger så, med en allians som omringar en. Men det fanns väl egentligen inga aggressioner från rysk sida på det militära planet då. Och Gustav hade ju försökt ha en så god relation som möjligt med Katarina den Stora som då var kejsarina i Ryssland. 06:37 Men det har ju hänt en hel del saker sedan 1772. Och det finns en rad olika faktorer man kan peka på som upprinnades i det här kriget. Under de första åren efter statskuppen, egentligen större delen av 1770-talet, så är Gustav III ganska populär. Han genomför en massa reformer och är en massa... Även banaden då, eller? 07:04 Han stiftar nya lagar, han förbjuder tortyr, han avskaver dödsstraff, han förbättrar judarnas villkor i Sverige, han inför det så kallade barnamordsplakatet som gör det enklare för kvinnor att föda oäkta barn anonymt. För att nämna några exempel, och han gör också en hel del ekonomiska reformer för att försöka få ordning på den svenska ekonomin. En reform som inte faller så väl ut är de så kallade kronobrännerierna. Där han då förstatligar brännvinsbränningen och förbjuder hembränning hos bönderna. 07:40 Vilket de ju gärna ägnade sig åt. Och det här var ju då som ett svar på den hungersnöd som rådde i början på 1770-talet. 07:47 Ja, det fanns en upplyst tanke bakom det här. 07:49 Ja, precis. Och då såg man också en chans att dels så kan vi då lättare reglera hur mycket säd som går till brännningsbränning och hur mycket som behövs till mat. Dels så kan statenkärnan hacka på det. Men det här blir ju väldigt impopulärt bland bönderna och det är också mycket annan av Gustav III-s politik som blir allt mer impopulär från slutet på 1770-talet, början av 1780-talet. Och det här jäser successivt. 08:15 Och 1786 så hålls en riksdag då kungen själv märker att missnöjet med hans politik har gäst till en sådan nivå att han börjar inse att det måste ske någonting. Hans position är hotad. Hans position är hotad åtminstone hans möjligheter att regera är obehindrat så som han har gjort dittills. Och... Han är ju skicklig på att manövrera. 08:40 Så att den inre splittring har ju ibland försökt avhjälpas genom att rikta fokus mot den yttre fiende istället. Och där finns ju en del av förklaringen till Gustav IIIs ryska krig som ju inleds 1788. Men det fanns också den aspekten att Gustav III var ju själv väldigt... fascinerad av historiens stora män och krigarkungar och även om han inte var någon direkt fältherre själv så han gillade det flärdfulla och det ärorika och ville väl ha sitt eget lilla krig med det han kunde få inhämta ära och trona på... 09:22 Det är ju ganska uppenbart i det här kriget när det utvecklar sig att han försöker koppla sig till Gustav II Adolf med den här datumen när han startar krig och sådär. 09:33 Absolut. Han är noga med att avsegla från Stockholm samma dag som Gustav II Adolf avseglade till Tyskland och 30-åriga kriget. 10:01 Är det liksom Gustav II och Gustav Vasa som är hans stora inspirationskällor i historien? 10:07 Så är det. Han tyckte ju om att se sig själv som den tredje Gustaven. 10:13 Han heter ju Gustav III också. 10:15 Precis. Så det går ju ihop, så att säga. 10:19 Men han såg ju framför sig hur han skulle bli en i raden av Sveriges stora kungar och sätta avtryck i historien. 10:27 Jag tror jag nämnde i ett tidigare avsnitt att det finns få kungar I Sveriges historia som har varit så måna om sitt eftermäle som Gustav III. 10:38 Han ville liksom sätta avtryck i historien. Och detta ledde ju då till vissa inte helt betänkta beslut som det här kriget. För att det grundar sig ju förutom i en väldigt stark ärelyssnad från kungens egen sida också i en brist på kunskap om vad krig innebär. Han var inte någon utbildad militär? Nej, man måste komma ihåg att han växte upp under frihetstiden. En tid då de styrande i riksrådet och ständerna hade ett intresse av att hålla kungamakten så svag som möjligt. 11:10 Då är det ganska dumt att utbilda en militärt kapabel monark som skulle kunna använda de här kunskaperna. 11:17 Så han har inte fått någon militär utbildning? 11:20 Nej, det har han inte. Och han verkar heller inte ha varit särskilt intresserad av militära frågor. Däremot så var han ju väldigt politiskt bevandrad och hade liksom en god förståelse för krigets politiska dimensioner. Men någon taktiker på slagfältet det var han sannoliken inte. 11:40 Du har väl kanske redan nästan betat av orsakerna till kriget, varför Gustav III ville starta det här kriget. Du nämner dels att han börjar bli mer och mer impopulär bland folket och det här skruvstädet som man geopolitiskt som Sverige har hamnat i mellan Ryssland och Danmark. Fanns det några ytterligare skäl till att han ville starta det här kriget? 12:01 Ja, alltså det finns ju någon slags litet mått av revanchism. Hans mål med kriget är ju att försöka få tillbaka de landområden som Sverige förlorade till Ryssland i samband med freden i Nystad efter Stora Nordiska kriget 1721. 12:16 Det är ju de baltiska staterna och även en del av östra Finland. 12:20 Men det här måste ju ha varit helt orealistiskt. 12:23 Ja, det kan vi säga. 12:26 Men vad som dock talade till hans fördel var ju faktiskt tajmingen. 12:32 För att Ryssland var vid det här tillfället i krig med det osmanska riket. 12:37 Som fortfarande är en stor makt att tala om här på 17-talet. 12:40 Absolut. En stor, stor makt i södra Europa. Och... 12:46 Ryssland är ju distraherat om man säger så. Och Gustav III-s tanke var ju att få till någon slags väldigt snabbt krig. Där man direkt skulle kunna ge sig in och hota Sankt Petersburg som då var Rysslands huvudstad. Och då kräva tillbaks de här områdena. Och så tänkte han sig då att kejsarinnan skulle gå med på detta som ett sätt att bli av med kriget. Så att de kunde återfokusera på osmanska riket. 13:12 Mm, mm. Det här är väl en sak som återkommer i historien tycker jag, att man tror på korta krig och så blir de alldeles särskilt korta. Nu är ju inte det här ett jättelångt krig, men krigsplanerna då? I och med att han inte är någon militär, han kan ju inte själv egentligen ha planerat kriget i detalj. Den kunskapen saknar man ju uppenbarligen. 13:32 Det gjorde han och det gjorde i stort de han rådfrågade också. 13:37 Det låter inte som en bra upplägg här. 13:39 Nej, han tar visserligen hjälp av några erfarna militärer. Men i stort så håller han de ledande befälhavarna i Sverige ovetandes om krigsplanerna. Utan han håller det i en krets av personer som är lojala med honom. 13:54 Det är hans kotteri. 13:56 Hans kabinett, hans inre krets. Och du kanske minns när vi pratade om Gustav III statskupp att där fanns en figur som heter Johan Kristoffer Toll. 14:08 Han är nu kvar och är kungens rådgivare och det är han som får i uppdraget att ta fram en krigsplan. Men han är militär. Han har en misslyckad officerskarriär bakom sig och är väl inte någon framstående militär. 14:23 Vilken grad har han då? 14:26 Överst, om jag inte minns fel, vid den här tiden. Det är inte jättehögt heller. Nej, det är ju regimentschef. 14:32 Ja. 14:33 Och hans bristande kompetens märks ju också i krigsplanens enkelspårighet. Den plan som tas fram det är att man ska skaffa sig sjöheravälde i finska viken så fort som möjligt. Ut med örlagsflottan och locka den ryska flottan till strid, krossa den och sedan snabbt landstiga med en styrka En bit från Sankt Petersburg, tågar mot Sankt Petersburg och resar de här kraven mot kejsarenan. 15:06 Hon ska finna sig i ett läge där hon inte har råd att fortsätta kriget utan hon ska gå med på Gustavs krav. 15:15 Och det här faller ju då ganska snabbt, som vi ska se. 15:21 Men vi kanske ska börja, det är hur de första stridshandlingarna, hur gick det till? 15:27 Precis, och det är ju en spännande historia i sig. 15:29 Det är nästan ett avsnitt i sig. 15:31 Ja, därför att det finns ju ett problem. Den här regeringsformen som Gustav III trumfade igenom 1772, i den så fanns det ju en paragraf där det stod att kungen har inte rätt att starta anfallskrig utan ständernas samtycke. 15:49 Det vill säga, det krävs riksdagsbeslut. Riksdagen måste sammankallats och besluta att man ska starta krig. 15:56 Och med största sannolikheten så skulle ständerna aldrig gå med på att starta ett krig? 16:03 Ja, något sannolikare är svårt att tänka sig än att det skulle bli nej där. Den svenska ekonomin var ju inte i särskilt gott skick och armén var inte särskilt väl drillad, även om det hade skett förbättringar sedan frihetstidens... Och Sverige har haft fred i ganska lång period där också. Absolut, sedan Pommerska kriget som slutade i början på 1760-talet. Och... 16:28 Det har varit dåliga skördar under ett antal år, så magasinen är inte fulla, sädesmagasin och så som militären behöver. Så överhuvudtaget är förutsättningarna rätt så usla. 16:40 För att få till kriget så måste han alltså ta till andra militärer. 16:45 Så det han gör är ju helt enkelt att han skaffar fram ett antal ryska uniformer, möjligen beställda från uppraskräddaren i Stockholm. Påstår vissa, så kan det vara. 16:57 Hade de någon särskild färg eller var de utmärkande på något sätt? 17:00 Det är ju ryska kossakuniformer och jag vill minnas att de är röda eller gröna. 17:06 Men i alla fall så har han en högofficer som heter Bernt Johan Hastför som står i tacksamhetsskuld till honom för att han har löst ut honom ur ekonomiska problem tidigare. Och Hastför får nu då i uppdrag att leda en falsk, alltså en false flag operation där han tar de här utklädda svenskar i ryska uniformer och anfaller en svensk gränspostering vid Pumalasund i östra Finland. Och det blir liksom en kort skottväxling. 17:36 Är det någon som då? Det hittas en död person helt naken dagen efter. Men det är lite oklart här för att man kan inte heller utesluta att det också fanns en riktig rysk patrull i området. För att det sådana fanns och patrullerade gränsen och ibland råkade man förera sig in på motståndare på båda sidor. 17:58 Men det kanske egentligen inte är en anledning att starta ett krig, att en gränstrupp förvirrar sig. Det här är ju inte någon självklag... Jag uttänker mig att den här gränsen inte är så väl utmärkt heller, kanske. 18:10 Nej, absolut inte. Men det bygger ju på att Gustav III vill ju väldigt gärna ha det här kriget. 18:16 Jo, det har vi förstått. 18:17 Så han utmålar ju detta som att man nu är under attack. 18:22 Är vi helt säkra på att, för jag läste lite motstridiga källor när det gäller just det här, kan vi vara helt säkra på att det var så här att Gustav III iscensatte de här striderna? 18:33 Nej, helt säkra kan vi inte vara. 18:36 Men det finns ganska tydliga indicer. 18:39 Du som är ändå väldigt inläst på ämnet, vad lutar du åt? 18:43 Jag lutar åt att det ändå var Gustav III som låg bakom det här. Sett till hur han uttrycker sig precis efter att det har hänt. Och också att det här var inte det första försöket till provokation. Redan före det här så kallade Pumala-intermessot som äger rum den 28 juni 1788 så hade han beordrat sin bror Hattig Karl som då var chef för flottan att patrullera Östersjön och ge sig på ryska fartyg. 19:13 Provocera dem? 19:14 Provocera dem. Han skulle tvinga dem att salutera den svenska flottan. Vilket ju är rätt förnedrande. Och det är ganska mycket trafik med ryska fartyg i Östersjön. Men hade de någon krav? 19:29 Fanns det sådana regler att de var tvungna att salutera den svenska flottan? Ja. 19:33 Det fanns ju sådana artighetsfas, men tanken var att han skulle göra det så burdust och krävande att de skulle bli provocerade och att det skulle bli utbryta skottväxling helt enkelt. Men detta lyckas inte, utan de saluterar och seglar vidare. 19:48 Så att där har vi en sak som talar för det. Och en annan är att han lär ha uttalat ganska så direkt efter att det här på man har inte har mässot har ägt rum. Att nu har jag gått över Rubicon som en referens till Julius Caesar. Och att han då liksom har... Alltså det finns flera indicier i olika källor. Vi behöver inte fördjupa oss i alla. För då blir det... Det är sin egen långa diskum. 20:13 Men det är ju inte fel att säga att det är ett isensatt krig här då. Eller hur då? 20:18 Absolut. Det är framprovocerat i alla händelser. Det hade kunnat avstyras. 20:24 Om man hade velat. Jag utgår från att ryssarna vid den här tiden var väldigt ointresserade av kriget mot Sverige med tanke på att de hade fullt upp med det osmanska riket. 20:34 Absolut. Och det kommer att märkas senare. 20:40 Men hur väl förberett var Sverige på det här kriget då? 20:44 Inte alls. Det råder brist på det mesta. Allt från ammunition till mat och pengar. Det kommer ganska snabbt bli problem med att betala ut officerarnas löner. Och i det allra första slaget, som är ett sjöslag vid Hågland i Östersjön, så... som utspelades den 17 juli, där skjuter den svenska flottan slut på sin ammunition i stort sett. 21:11 Men det här är väl ändå ett slag som räknas som oavgjort? 21:13 Det gör det. Man kan säga att taktiskt sett var det oavgjort, men strategiskt så var det ett förödande nedlag för Sverige. 21:22 Därför att det här var ju då ledet i Johan Kristoffer Tolls plan. 21:27 Utan det här så faller ju resten. 21:29 Precis. Man måste ju slå ut den ryska flottan för att kunna ostört transportera landstigningstrupperna. Och det lyckas man inte med. Man lyckas erövra ett linjeskepp Vladislav från den ryska flottan. Medan man förlorar ett eget linjeskepp. Det är resultatet av det här slaget. Den ryska flottan är intakt. Medan man själv har slutparamunition. 21:53 Man tvingas segla till Sveaborg och lägga sig i... 21:57 Men kan man inte bara fylla på ammunition där i Sveaborg? 22:00 Ja, men det finns inte tillräckligt. Och när man väl har seglat in i Sveaborg för att lägga sig i depå så lägger sig den ryska flottan i blockad utanför. Och därmed så är den svenska rörlagsflottan satt och spel tillfälligt. Och som extra lök på laxen. 22:17 Ombord på det här erövrade fartyget Vladislav så graserade Tyfus. 22:23 Och detta blir en epidemi i den svenska flottan som slår ut stora delar av den under det kommande året. 22:31 Alltså utan dig faktiskt Hugo så har jag spelat in ett avsnitt om sjukdomar inom den svenska flottan just under Gustav III syriska krig. 22:43 En liten detalj här, inte så liten detalj egentligen, det är ju att Gustav III har dragit in ölen på skeppen och bytt ut det med brännvinn. 22:56 Vilket har väldigt stora negativa effekter hälsomässigt. För dels är öl en bra kalorikälla och näringskälla. Plus att du kan inte dricka det otörstigt på brännbin. Då får du dricka det mycket dåliga vattnet. 23:11 Precis. Och det öl håller sig bättre mot föroreningar. 23:16 Plus att även skämt öl kan du dricka utan hälsoproblem. Medan skämtvattnen kan du inte dricka utan de blir sjuk. Så att han genom en sån här idiot, jag vet inte riktigt vad han tänkte. Jag tror att det måste vara att han skulle spara pengar eller någonting. 23:32 Så att få väldigt stora konsekvenser faktiskt för flottans mot sjukdomar. 23:40 Ja, det var en liten utveckling. 23:59 Så att det första egentligen viktiga går att pipa slaget vid Hågeland. 24:04 Ja, precis. Man lyckas inte uppnå det man måste uppnå för att riksplanen ska kunna fungera. Och därmed så är ju den om inte ett jord. Så att nu återstår ju då att improvisera. Vad händer då då? Jo, då är det ju att gå landvägen helt enkelt. 24:21 Så nu ändrar man planerna? 24:22 Ja, det blir man tvungen till. Och då får man ta och marschera mot ryska gränsen från Finsk 12. Och första hindret på den vägen är ju då den befästa staden Fredrikshamn. 24:36 Och den försöker man storma, men man är så dåligt organiserad, har så ont om ammunition och dessutom så hade man tänkt att man skulle ta hjälp av skärgårdsflottan som skulle då landstiga utanför staden samtidigt som man anfaller den från land. Men det är dåligt väder så att landstigningen blir omöjlig. I skärgårdsflottan det är de här mindre flottorna. Precis, det kan man väl säga och det är också viktigt i sammanhanget att den svenska flottan bestod i själva verket av två flottor vid den här tiden. Det är Örlagsflottan med de stora havsskående linjeskeppen och fregatterna. 25:11 Och så är det skärgårdsflottan med små, nätta fartyg. Små galärer. Galärer, mindre fregatter och inte minst så kallade kanonslupar. 25:21 Vilket är en större roddbåt med kanoner i fören. 25:26 Måste det vara rätt småkanoner? 25:28 Ja, men det är ändå en skaplig pjäs. Det är en ganska stor, ett tjugotal rodare. Det är ingen liten eka. Nej, det är det inte. Då kallades det för kanonjolle. 25:39 Men de här är faktiskt väldigt taktiskt. De är snabba och de har väldigt liten träffyta och de kan ta sig fram i stort sett var som helst i skärgårdsmiljö. För där finns det ju väldigt mycket trånga passager och farliga grund och så. 25:52 Så där behöver man en viss sorts fartyg. 25:55 Och det är just det här som skärgårdsflottan är specialdesignad för, mot bakgrund av de rysshärjningar som ägde rum i slutet av Stora Nordiska kriget. Där vill man inte hamna igen och därför har man utvecklat den här specialflottan. 26:07 Ryssarna hade också den typen av galärer under den ryska härjningen. Men det går åt pipan. 26:15 Ja, det gör det. Och nu har ju då ett allt starkare missnöje- börjat jäsa inom officerskåren- egentligen under hela sommaren. Kriget drar ju igång i slutet på juni. Och stormningarna av Fredrikshamnen äger rum- omkring månadsskiftet juli och augusti. Och dels så har ju alla märkt- hur illa planerat allting verkar vara. Många officerar har inte fått betalt. Soldaterna har ingen mat- Och dessutom så börjar nu det här läcka ut att kriget mycket väl kan vara startat från svensk sida. 26:54 Jaha, så det visste man tidigt? 26:56 Ja, den var inte så väl dold. 26:59 Det läckte ut väldigt snabbt. 27:01 Eller åtminstone väldigt starka misstankar om det. 27:04 Även om det förstås vara svårt att bevisa. Men... 27:07 Så att ganska så tidigt så börjar högerofficeraren närma sig kungen och försöker övertala honom att ska vi inte försöka avbryta och fredsförhandla med kejsarinen istället. Men han vill inte höra på det örat. 27:22 Så att efter den misslyckade stormningen av Fredrikshamn så sammanstrålar en liten grupp av väldigt höga officerare, generaler och översta, i Likala, där armén ligger för tillfället. Och de skriver gemensamt den så kallade Likala-noten, som är ett brev. 27:40 Det här är sånt här man ska kunna om man ska kunna sin svenska historia. Likala-noten, eller hur? Ja, precis. Likala-noten, ja. 27:46 Det är ett av två viktiga dokument i det här sammanhanget. 27:49 Vad stod det i likalla noten? 27:51 Jo, det var ett brev till den ryska kejsarinnan, Katarina. 27:55 Alltså svenska officerare skriver brev till den ryska kejsarinnan? 27:59 Jajamän, bakom ryggen på kungen dessutom. Men det här låter som högfräderi i mina örar. Japp, det tyckte kungen också. Och det de skriver är ju att vi misstänker att det här kriget inte är legitimt. Och vi tar därför härmed initiativet att... 28:18 Vi vill veta, är det här ärligt menat från rysk sida att starta krig mot Sverige? Och om så inte är fallet så vill vi inleda fredsförhandlingar oberoende av kungen. 28:31 Det här måste vara en unik händelse i svensk historia. Eller kan du jämföra med någon annan händelse? Ja. 28:38 Inte direkt faktiskt. Just det här att militärer tar... Höga militärer? Ja, höga militärer försöker ta situationen i egna händer. Det är väldigt svårt att peka på enskilda motsvarigheter till det. Ändå är det ju en händelse som det inte skrivits så där väldigt mycket om och som man inte läser om så mycket i historieböckerna. 29:03 Kan det bero på finska kriget? Att vi förlorade Finland 1809? 29:07 Såklart så är det ju hela det här kriget som många gärna vill glömma. Åtminstone om man tänker kring de som skrev historier böcker på 1800-talet. 29:16 Det fanns inget är och fullt i det här på något sätt. 29:19 Nej, det roligare är då att läsa om 30-åriga kriget och stora nordiska förstås. 29:25 Men i alla fall så det är då sju officerare som skriver under detta. Och tre dagar senare skriver man ett nytt dokument på Anjala Gård i södra Finland. 29:39 Och det är då ett brev till den svenska kungen där man deklarerar vad man har gjort. Vi har skrivit till den ryska keksarinnan och vi vill försäkra oss om att det här kriget är rättfärdigt. 29:55 Gör man det här för att på något sätt säkra sin egen position eller vad har man för syfte med det här? 30:00 Alltså syftet är ju antagligen för att man inte är så... Så som man formulerar sig så är det ju av omsorg om rikets väl. 30:10 Och det kan det säkert vara säkert ärligt menat. 30:15 Men det här är ju också officerare som har bättre insikt än de som har varit med och planerat om hur förutsättningarna i själva verket ser ut. Och... 30:27 De är väl inte så intresserade av att vara med? 30:28 Är det här finska officerare som har sitt ursprung i den östra rikshalvan eller är de liksom rikssvenska? 30:37 Det är både och. 30:42 Så är ju förhållandet i officerarskåren i stort som är involverade här. 30:47 För det oftast beskrivs det här, jag har sett det beskrivas i litteraturen som en första självständighetssträvande från Finland, de här Angela-förbundet. 30:57 Men en del sätter ju stora frågetecken kring det. 31:01 Ja och nej. 31:02 Ja, vad bra. Bra att du kommer tydliga svar. Ja, precis. Ja. 31:08 Vi kommer till det. Den här andra skrivelsen då, det är den som kallas för Anjala-förbundet. Och den börjar man sen då skicka runt. 31:19 Alltså man turnerar runt bland de olika härlägren och inhämtar namnunderskrifter från så många officerare som möjligt. Och man kommer upp i 112 namn. Det nämns ofta 113 men det var en som strök ut sitt namn. Så det är alltså 112 officerare som står bakom Anjala förbundet. 31:39 Man ber även underofficerare stötta detta men deras namnunderskrifter är inte intressant utan där räcker det med att de ger sitt muntliga löfte. Eller det finns faktiskt en scen som jag läst en skildring av där överste Johan Henrik Hestesko som är en av de ledande gestalterna bland de här officerarna. Han avkräver sina underofficerare att tumma. 31:59 på att de stödjer detta. Som vi gör. 32:01 Okej, så det gjorde man redan på 1700-talet. 32:04 Ja, precis. Och då är det faktiskt en av underofficerarna som vägrar. Men han blir alltså framtvingad och att tumma med översten inför hela regimenet. 32:15 Jag tror inte jag har tummat någon sedan jag var åtta år. 32:19 Det är ett härligt litet stycke kulturhistoria. 32:23 Så, men... I alla fall så är det väl lite oklart hur medvetna alla de här officerarna var vad de skrev under. 32:32 Men hur involverade var Ryssland i det här? Är det här en process som helt sköts av de svenska officerarna? 32:39 Än så länge är det här helt och hållet ett svenskt initiativ. Det finns dock en officer på rysk sida som heter Göran Magnus Sprängporten. 32:46 Han känner vi till. 32:47 Ja, det beror till Jakob Magnus Sprängporten som hjälpte Gustav III i samband med statsgruppen 1772. 32:56 Och han har då efter att ha varit en av Gustav III's närmsta män och militär innovatör Han har bland annat tagit fram en massa kartor som ska hjälpa till vid Finlands försvar. Han har utvecklat ett lätt jägarförband, den så kallade Savolaksbrigaden i Finland. Han har startat en krigsskola i Hapaniemi, gjort mycket för det svenska försvaret i Finland. Men sen på 1780-talet gått över till rysk sida där för att han var missnöjd med de belöningar han fick för detta. 33:23 Och han hade också tankar om att Finland borde bli självständigt. 33:28 Och han finns med här på ryska sidan. 33:31 Han finns med på ryska sidan och strider på slagfältet mot svenska trupper vid tillfällen under det här kriget. 33:40 Enligt skildringar jag har läst så går han runt i rysk uniform när han har sina svenska medaljer på bröstet. 33:46 Så han har inte helt gett upp tanken på Sverige? 33:47 Nej, det säger väl någonting om hur man såg på det här. En svensk medalj är inte en symbol för tillhörighet i Sverige utan en personlig utmärkelse. Och det här med att byta lojalitet... Det var inte så uppseendeväckande som man kanske kan tro från vår moderna horisont. Utan det var väldigt vanligt att officiera... 34:07 Men hade han kunnat komma tillbaka och fortsätta sin militär karriär i Sverige? 34:11 Nej, han är ju dömd för förräderi i sin frånvaro. 34:14 Så det blir avrättning om han kommer hem? Det blir det. Men han kommer inte hem. Så att... 34:20 Men han understödjer ju då de här strömningarna från ryskt håll. Och det är även vissa svenska officerare som träffar honom vid gränsen i hemlighet och diskuterar situationen. Och det finns officerare i den här sammanslutningen som vill utnyttja läget och försöka få till en revolution där Finland bryter sig loss från Sverige och bildar en självständig stat eller ett storhärtigt döme under ryskt protektorat. 34:48 Men det här kan jag tänka mig att det var framförallt något som adelsmännen var intresserade av. Jag har svårt att tänka mig att den finska bönderna tyckte det var en bra idé att hamna under den ryska saren med livegenskap och allting, vad det innebar. 35:02 Ja, alltså det är inte säkert att det fanns så väldigt mycket medvetenhet kring de ryska förhållandena och att det liksom, alltså... 35:09 Det här med nationstillhörighet och nationalism är ju någonting som kommer senare. 35:16 Men tror du inte att de finska bönderna känner till att de ryska bönderna var livegna? 35:20 Jo, fast därmed är det inte sagt att de själva skulle bli det nödvändigtvis. 35:24 Nej, vi vet ju att de svenska bönderna på Dagö var ju inte livegna till exempel. Nej, precis. 35:30 Men... 35:31 Hur som helst så den officer som då har skickats iväg till kejsarinnan med likala noten, han heter Jan Anders Jägerhorn och han är en av de främsta förespråkarna för finsk självständighet. Och problemet här då är ju att det finns ingen enighet om detta i Järnjärna förbundet. Somliga är för finsk självständighet, andra är det inte. De allra flesta är det inte. De vill bara få slut på kriget. Precis. 35:57 Men när Jägerhorn kommer då till kejsarinnan så börjar han inte Han börjar inte bara diskutera eventuell fred, han börjar också diskutera finsk självständighet. 36:07 Och det här är någonting som med tiden ska så oenighet inom rörelsen och få den att splittras. 36:16 Men dessförinnan så har ju Gustav III då fått nyss om detta och han blir ju om, om jag använder förbundet och att man vägrar lyda order förrän kriget har rättfärdigats. Antingen genom att kejsarinnan har svarat på likada noter att jo, jag ämnar krigar mot er eller att riksdagen har sammankallats och fattat beslut om att man ska ägna sig åt anfallskriget. 36:41 Får hon då svar på den här likala noten då? 36:45 Hon svarar väldigt undvikande på detta. 36:51 Hon är ju väldigt förorättad. 36:53 Hon är ju en politiskt skicklig kejsarinna också. 36:57 Precis. 36:59 Och när Gustav III får reda på förny som Angela-förbundet så blir han ju djupt förtvivlad. Och när han till och med planer på att abdikera Men så inträffar någonting som förändrar situationen helt. Och det är ju att Danmark bestämmer sig för att gå till anfall mot Sverige i väst. 37:22 Vi ska väl komma ihåg att Ryssland sätter press på Danmark att de faktiskt ska göra det, eller hur? Ja. 37:28 Jag vet, vi pratade om det här innan, du sa väl att de kanske förde det här kriget ganska motvilligt, danskarna. 37:34 Precis, och det märks inte minst på att det inte är något omfattande fälttag de sätter igång, utan de går in i Bohuslän och... 37:42 Det är mest i synskull kanske. 37:43 Ja, och det blir också ganska lätt att avstyra det. 37:47 Stormakterna i Europa, Storbritannien och Preussen framförallt, går in och säger åt Danmark att avbryta, helt enkelt. Och då gör man det. 37:57 Men hur lyckades Gustav III använda det här till sin fördel? 38:01 Jo, därför att när Sverige då är anfallet från annat håll, då kan han lämna den finska krigsskådeplatsen och resa tillbaka till Sverige utan att det ser ut som att han flyr. Därför att man ska ha i åtanke att det fanns faktiskt planer inom Anjölarförbundet att arrestera kungen och avsätta honom på det sättet. Det här var ingenting de sa i sina officiella skrifter, men om man läser vittnesmålen i den efterföljande rättegången så framgår det att flera av de högt uppsatta inom förbundet var ganska envetna om att utnyttjat situationen till att faktiskt avsätta kungen. 38:39 Men nu lyckas han alltså greppa ett halmstrå och i praktiken fly, men han lämnar den finska krigsskådplatsen. Och då reser han hem till Sverige och börjar driva opinion mot Angela-förbundet, som han beskriver som ett rent adelsuppror. Vilket det inte riktigt var, men adeln dominerade ju officerskåren kraftigt vid den här tiden. Ungefär 80 procent av officerarna var adelsmän. 39:07 Han använder den här gamla motsättningen mellan bondeklassen och adeln, eller hur? 39:11 Precis. Nu är det söndra och härska. Det handlar om att spela ut präster, bojar och bönder mot adeln. Lyckas han med det här då? Det lyckas han med. Och när han väl märker att han har vinden i ryggen Och Angela-männen har börjat splittras på grund av oenigheten kring den finska självständigheten. Och det börjar bli vinter så att armén går i vinterkvarter och många av de här officerarna reser hem över vintern och är då alltså inte tillsammans under trupparnas beskydd. Och då kan de arresteras en och en. 39:41 Och det görs också? 39:41 Det görs. Under december så fängslas de. 39:44 Allihopa som har skrivit om det? 39:46 Ja, utom de som lyckas fly. 39:48 Över till Ryssland. Och det är det en del som gör. 39:52 Och efter att han har fängslat Angela Männen så sammankallar han riksdag i Stockholm som ska äga rum i våren 1789. 40:01 Och på den här riksdagen så utnyttjar han då till max att de andra ständerna är illvilligt inställda till Aden. Han erbjuder dem en massa privilegier och han inskränker Adenens privilegier kraftigt. Har du några exempel på privilegier som han delar ut? 40:18 Ja, till exempel det här med att adeln hade visst informellt företräde till höga ämbeten inom statsförvaltningen och inom armén. Det stryks. 40:30 Och dessutom så ger han sig själv ännu starkare makt. 40:36 Efter det här blir han i praktiken enväldig. Det som kommer ut av den här riksdagen är ett dokument, alltså det kallas för förenings- och säkerhetsakten och beskrivs ofta som Gustav den Trilis andra statskupp. Tidigare så har han ju då inte fått lov att starta anfallskrig, han har inte fått lov att ta ut extra skatter och han har inte fått lov att, han har fått utse vilka som ska sitta i rådet men han måste fortfarande ha ett riksråd. Nu får han lov att starta anfallskrig. Han får lov att ta ut skatter. Och han får också lov att inte bara utse medlemmarna i rådet. 41:08 Han får bestämma hur många som ska sitta i rådet. Och kan du gissa hur många han beslutar ska sitta i rådet? 41:14 Jag tror att det var noll. Det var noll. 41:19 Man måste ju ändå ge honom att han är en politiskt skicklig kung. Oerhört. Och det här är ju något av hans mästerstycke. Att han befinner sig fullständigt trängd mot väggen. Hans egen armé har vänt sig mot honom. Men han lyckas ändå ta sig ur det här och kamma hem en stor politisk seger som konsekvens. Och det är det som jag tycker är så väldigt fascinerande med det här förloppet. 41:45 Men krig är ju ändå krig, det ska väl ändå föras inte bara med politik utan militära medel. Kriget, har det bara gått på sparlåga eller under vintern så har man inget krig? 41:56 Under vintern så ägnar man sig i princip inte åt krigshandlingar vid den här tiden. Egentligen under hela det här kriget så utkämpades det ganska lågintensivt. Om man jämför med hur det såg ut på den europeiska kontinenten vid den här tiden. Det här är ju liksom i Napoleonkrigens tidevarv då vi ser stora drabbningar med över hundratusen man på varje sida i vissa fall. Här utkämpas de flesta striderna med kanske mellan femtonhundra och tre tusen man på varje sida. 42:27 Så det är otroligt småskaligt. Och det är också väldigt ont om resurser så att Kriget fortsätter sedan under 1789, under framförallt sommaren. Och Sverige vinner lite småsegra här och där men har liksom inte riktigt resurserna att följa upp dem. Utan det är ju då till sjöss som de viktiga drabbningarna sker. 42:49 Vi har ju det här klassiska sjöslaget. Om man nu ska ha några sådana grejer som man måste kunna i svensk historia. Viborgska gatloppet, det måste man väl ändå ha koll på. 42:59 Under 1789 så är kriget ganska resultatlöst. Det är lite fram och tillbaka, småstrider. Sverige tar några segrar och kriget tuffar på. 43:10 Men i början av 1790 så har Gustav III insett lite grann att det här kommer nog inte att gå så väl. Vi kommer inte att kunna uppnå det vi vill uppnå. Utan det viktiga nu är att försöka ta sig ur det här med hedern i behåll. Vi behöver en stor seger som kan ge oss ett förhandlingsläge och avsluta kriget. 43:35 Och rimligen så ska det här då ske till sjöss. 43:38 Så han sätter sig själv i spetsen för flottan och börjar manövrera extremt aggressivt i Finska viken. Och söka konfrontation med den ryska flottan. 43:51 Och det leder till att den svenska flottan seglar in i Vibroiska viken. 43:58 Sen lägger sig den ryska flottan i blockad utanför. Så den svenska kungen är alltså fångad. 44:04 Och det här är ju otroligt allvarligt. Om den svenska kungen skulle bli tillfångatagen av ryska trupper så skulle ju hans tid på tronen vara slut. Definitivt. Så hela det svenska riket hänger liksom i vågskålen. Och i ungefär en månad är flottan inspärrad på det här sättet. Och de kan inte ligga hur länge som helst. Nej, för maten och vattnet tryter ju såklart. Så man inser ju att vi måste försöka bryta oss ut på något sätt. 44:33 Så att man bestämmer sig för att invänta rätt vindförhållanden. Man väljer en... 44:39 ovanligt svår farled ut ur viken därför att det ska vara oväntat för ryssarna var man väljer att försöka brytas ut. Och man antänder tre stycken så kallade brandskepp eller brännare. 44:54 Det är återigen romersk krigs 44:57 Föringsföringar, är det inte det? Och även klassiskt från Spanska Armada. Just det. Utkänta fartyg som man tänder på och skickar i riktning mot fienden i syfte att skapa kaos och distraktion för att det kommer ett stort brinnande fartyg. 45:12 Är det kvar folk på de här skeppen när de brinner då? 45:15 Nej, man brukar ha en minimal personalstyrka som styr in skeppet, tänder på och sen hoppar av i en rodvåt. Okej. Men problemet här då är ju att en av de här brännarna tänds på för tidigt och ett par svenska linjeskepp fattar eld. 45:36 Så det blir ju inte så bra. Och den ryska flottan upptäcker vad som håller på att hända och lägger den svenska under kraftfullt bombardemang. 45:47 Så att man lyckas förvisso bryta sig ut. 45:51 Men man förlorar extremt mycket. Man förlorar sju linjeskepp. Och då ska man komma ihåg att den svenska flottan bestod av 20 linjeskepp. Så att det är nästan halva överlagsflottan. 46:00 Vad är definitionen på ett linjeskepp? 46:01 Linjeskepp är ju en stort träfartyg med flera kanondäck. Så att det är ju liksom de stora fartygen i flottan. Det är... 46:15 Och motsvarigheten till HMS Victory och sådana som naturligtvis var väldigt mycket större än de svenska. Men det är liksom de riktiga, slagkraftiga fartygen. Och även 5 000 man antingen dör eller blir tillfångatagna. 46:30 Men det är framförallt Örlogsflottan som tar de här förlusterna. Skärgårdsflottan klarar sig undan relativt intakt. 46:37 Och bara dagar efter Viborgska gatloppet, då kungen har kommit undan med blotta förskräckelsen, så ligger skärgårdsflottan i handbassängen Svensksund på finska sydkusten. Det är en skärgårdsbassäng med öar runt, det kallas så. Och Gustav III håller ett krigsråd med sina amiraler och de funderar på om de ska ta strid mot den ryska flottan eller inte. Och de allra flesta är emot. 47:09 Men Karl-Olof Kronstedt, som är en av dem, han är kraftigt för och Gustav III väljer att gå på hans linje. Karl-Olof Kronstedt ska senare bli mer känd som den som ger upp Sveaborg till ryssarna under finska kriget 1808-1809. 47:25 Där kan man snacka om en karriär i upp- och nedgång. 47:27 Det kan man verkligen göra. Och faktum är att vid Svensk Sund så har svenskarna hittat en extremt fördelaktig position. Man sprider ut sina fartyg i en hästsko-formation, eller som ett U. 47:43 Och så lägger de för ankar så att i princip är det flytande artilleribatterier här som ligger stadigt och väl placerat. Och här ska då den ryska flottan segla in i en fälla, tänker man. Gör de det då? Det gör de. 48:15 Den 9 juli 1790 så kommer den ryska flottan seglande och de har ju på pappret överlägsen styrka med 150 fartyg. 48:29 Men infarten i handbarsängen är väldigt svårseglad. Det är mycket kobbar och skär och grund. Så att de ryska fartygen trängs ihop och blir då ett mycket enklare mål för de svenska kanonerna. Och samtidigt så blir vädret allt sämre. Det blir högre sjögång och det blåser kraftigt vilket också gör det svårare att manövrera för ryssarna. Men svenskarna ligger ju fast förankrade. med ankare i sin formation och kan ligga still och hela tiden hamra på ryssarna med kanoner. 49:00 Det här är ju naturligtvis ett ganska stort misstag från den ryska flottans sida och man kan väl spekulera i om den ryska befälhavaren, prinsen av Nassau-Sien, var uppretad över att han precis låtit hela den svenska flottan glida ur hans grepp vid Viborgiska gatloppet och att han därför var... 49:17 Han ville ha revansch för sitt misslyckande. 49:19 Ja, och att det leder honom in i någon slags överdriven aggressivitet här. 49:23 Så att ryssarna seglar ju rakt in i fällan och framåt eftermiddagen så slår svenskarna dessutom till med kanonsluparna som seglat upp på sidorna runt mindre öar där större fartyg inte kan ta sig. Och sen kan de lägga sig bakom mindre öar och klippor och i princip inte kunna beskjutas eller åtminstone vara extremt svåra att träffa men de kan ge eld mot de ryska fartygen i ryggen. 49:49 Så att det här blir ju en total katastrof för ryssarna och panik utbryter. Och det slutar med att ryssarna har förlorat 60 fartyg av 150 och över 7000 man i förluster. De flesta fångar. Men det här är alltså Sveriges största sjösäger någonsin. 50:13 Och det här var ju precis vad Gustav III behövde. Han kan komma hem som hjälte. Han kan komma hem som hjälte och nu har han fått den stora seger som han behövde för att stifta fred med kejsarinnan. Och det sker en månad efter slaget i finska Värelle. Men det blir inga krigsskadestånd. Det blir inga landavträdelser. Så i allt väsentligt är det ju ett oavgjort krig. Men... Sverige får inga fördelar av den här freden. 50:44 Man lyckas ju på sätt och vis vrida sig ur det här skruvstädet av den rysk-danska alliansen. För den är bruten nu då? Den har ju inte bestått provet. Så han har ju blottlagt dess svaghet, Gustav III. Så att... Där skulle man möjligtvis kunna peka på någon liten vinst med det hela, men priset har ju varit ofantligt högt. Många har dött, många har drabbats av umbäranden och förlorat sina hem. Det har kostat ofantliga summor och inte minst så har ju kungens popularitet tagit ytterligare skada och nu är det riktigt allvarligt. 51:20 Angellamännen ställs ju inför rätta efter att ha blivit fångat. 51:23 De har arresterats och de har suttit i fängelse nu. 51:26 De har suttit i fängelse och undergått en långdragen rättsprocess under nästan hela 1789. Så att nu när freden är slut så ska domarna verkställas. Och de allra flesta har benådats och kunnat återgå i tjänst för att det är inte så bra att göra sig av med en anseende del av sin officerskor under brinnande krig. Men de ledande gestalterna som inte uppgett att de ångrar sig riktigt. 51:54 Men om man ångrade sig så kunde man komma undan? 51:57 Ja, det gjorde de flesta också. De flesta kör med försvaret att jag visste inte vad det var jag skrev på. Ungefär. Och naturligtvis så vill jag inte svenska riket illa utan jag blev förledd, förlåt. Och Gustav III är liksom både här och i andra fall nådig mot sina politiska motståndare. Men han känner här att han måste statuera ett exempel så han väljer att avrätta en person. 52:21 Vem väljer han då? 52:22 Johan Henrik Hästesko. 52:24 Han har vi ju pratat om. 52:25 Precis. Och han var den som upplevdes som mest aggressiv av angelamännen och den som uppvisade minst ånger. 52:34 Så han avrättas halshuggs på Ladugårdslands torg i Stockholm. Det är nuvarande Östermalmstorg. Och i publiken så står det en bekant figur och knyter näven i byxvickan. Jakob Johan Ankerström. 52:49 Kungamördaren. Kungamördaren. Och han ska senare i förhören med honom avslöja att där och då bestämde han sig för att Gustav III måste dö. 52:59 Och adeln som Gustav III valt att hänga ut som orsaken till Angälarförbundet och landsförädiska rentav, de är ju oerhört kränkta av detta. Och För han har dragit hela adelsklassen, eller hela adelsståndet i smutsen igen. Det har han. Och den konspiration som uppstår, omfattar ganska många individer faktiskt, inför mordet på honom, det är ju ledande personer ur adeln, uteslutande. 53:32 Det finns ju folk som spekulerar i att det är även här till Karl. 53:36 Ja, det... 53:38 Kan man inte verifiera i källorna, men det som är en pikant detalj är ju att efter att Gustav III hade mördats och polismästare Liljensberg höll på att nysta upp och hittade fler och fler namn knytna till den här konspirationen mot kungen, så fort kungen dör, han dör två veckor efter att han blev skjuten, då stänger härtikal ner utredningen. Vad hade hänt om han inte hade gjort det? 54:06 Vilka fler inblandade hade Liljensparre kunnat nosa upp? 54:10 Vi kanske ska säga det också, att mordet är ju bara två år efter freden i Värala. 54:17 Just precis. Men redan efter kriget så är ju Gustav III mycket medveten om säkerhetshotet mot sig själv. Han väljer ju till exempel att förlägga... riksdagen 1792 i Gävle istället för i Stockholm för att han är orolig för att det ska finnas. Han vill ha det långt från Stockholm för sin egen säkerhets skull. 54:37 Han känner hotet. Han känner hotet, absolut. Och det finns ju också en väldig hets mot honom i den pamflettlitteratur handskriven som cirkulerar. 54:48 Mycket smädeskrifter och hat mot Gustav III. 54:52 Men är det framförallt bland Aden eller finns det i andra ständer också ett hat mot Gustav III? 54:57 Det är huvudsakligen av den, men det finns på andra håll också. Som sagt, missnöjet med hans politik var fortfarande stort och nu är han dessutom i praktiken återinfört det envälde som man ville bort från. 55:11 Men jag tänker Gustav III här också, hans sista år i livet, han är ju fortfarande här med stora planer. Han håller ju på och planerar att man ska rädda den franska kungafamiljen som har hamnat i klorna på revolutionär... 55:25 Oja, och det är ju ett kapitel i sig. Han är ju... 55:29 Högst inblandad i försöket att hjälpa det franska kungaparet att fly från Versailles när de sitter inspärrade där av revolutionsmännen och så småningom ska avrättas. Flykten misslyckas ju men Gustav III väntar ju på det franska kungaparet i Aschernan och rest ner och vet att de ska komma. Men det misslyckas ju som sagt och de fångas in. Och han hade även vilda planer på att man skulle landsätta en arméstyrka i Normandie. 55:59 och tågar mot Paris och fritar det franska kungaparet. Och han skickar faktiskt ut spioner för att rekognosera framryckningsvägar och så. 56:09 Jag läste en bok om det, en fantastisk bok faktiskt om Gustav III, spioner. Nu kommer jag inte ihåg vad författaren heter. Torsten Sandberg. 56:17 Torsten Sandberg, väl värd att läsa. Absolut. 56:21 Det är en riktig speciell historia det också. 56:26 Det finns så oerhört många lager i det här kriget och det får många konsekvenser och det finns många politiska förvecklingar som gör att jag tycker det är väldigt spännande. 56:38 Hugo, stort tack för att du var med idag, jättespännande. Det känns som att vi har någon Gustav III historia kvar på lut framöver, eller vad säger du? 56:47 Det är en outsynlig källa om du frågar mig. 56:50 Ja, han har ju några år kvar här att skapa historia, Gustav III. Stort tack, Hugo. Tack själv. Hej. 57:15 Många känner till deras berömda haka. Men hur blev huset Habsburg egentligen Europas mäktigaste dynasti? I sin nya bok berättar Dick Harrison om familjen som genom äktenskap, allianser och maktspel kom att forma Europa under flera hundra år. Huset Habsburg är utgiven av historiska media. Ljudboken finns tillgänglig hos din streamingtjänst. Beställ den fysiska boken på historiskamedia.se eller köp den i bokhandeln nära dig.