Folkets Historia

00:03 Du lyssnar på Folkets historia med mig, Anders Lundin. 00:10 Stormannen Louis de Gère ska ta över Finnsbång. 00:14 Vem? Han ska anlägga nya masugnar och han ska ta hit bergsmän och smeder, walloner. Wallon? Ja, walloner. 00:24 Det gör sig regelrätta värvningsresor där man försöker hitta arbetskraft helt enkelt. 00:28 Det forsande fallet mellan Bönnen och Doven och malmrika skogar var nyckeln till Finnspångs järnproduktion som tack vare inflytad arbetskraft kom att bli enorm. 00:45 Alltså, vi har ju valonblod i familjen. Det har man ju hört lite då och då och alltid sagt med en viss stolthet. Vi har liksom en lite föräm, adlig touch, en mer proletär variant av att vara blåblodig rent av lite finare än vårt vanliga bondska arv och... Ja, det finns väl onekligen en grund till att känna stolthet. Var valonerna rent av tillskottet Sverige behövde för att med tiden kunna utvecklas till en teknikvänlig uppfinningsrik industrination? 01:19 Var det dessa smideskunniga fransktalande belgiska invandrare som satte fart på Sverige en gång för länge, länge sedan? Vi ska återvända till 600-talet och vi ska vara med när valonerna börjar droppa in till bruken och höra hur de togs emot. 01:38 Med mig för att berätta den historien har jag Lotta Flenhagen, guide i Finnspång på Siemens Energy. Och så har jag på länk Claes Westling som är historiker. Hej och välkomna! 01:49 Hej, tack! Och Lotta, du kommer från Finnspång nu på morgonen. 01:53 Ja, eller nästan. Jag har åkt tåg från Norrköping till Stockholm. 01:58 Det är en liten ort men den har fördelarna av att det är ett vattenfall eller en ström i närheten. Det är mycket skog. 02:04 Finnspång är ju känt för att ha Sveriges sjörikaste kommun. 02:11 Över 365 sjöar på den här lilla orten då, med god fallhöjd. Och det gjorde ju att vattnet var såklart en av anledningarna till lämpligheten att starta kanonbruk för länge sedan. 02:22 När upptäcker man det? Vänta, nu har vi ett jättebra ställe att ha ett bruk på. När upptäcker man det? 02:30 Jo, men det finns ju ganska tydliga tecken på att man bröt malm redan på medeltiden. Kanske 1200-talet till och med. Inte bara i Riesingesoken som finns många hörde till utan hela området. Men på en helt annan nivå. Det har varit mer småskaligt och husbehov. Sjömalm och myrmalm. Så det här som händer under den tiden som vi pratar om är en helt ny fas. 02:58 Och hur såg det ut då då? Vi ska ju återvända till 1600-talet här. Hur såg det ut på 1600-talet då, om vi tittar på Finnspång? 03:05 Det var ju en socken i Östgötabergslag med mycket skog och lite gårdar och sådär. Och sen så började ju det här bruket växa under den här tiden. Och sen har det ju bara fortsatt egentligen. 03:20 Vi ska ju prata om arbetskraftsinvandringen i det här avsnittet och den kommer ju ha stor påverkan förstås på järnbruket i allmänhet och inte minst i finspång. Men hur såg arbetskraftsinvandringen ut då innan 1600-talet? 03:34 Ja men det har ju funnits arbetskraftsinvandring jättelänge. 03:38 Alltså tittar man i de här källmaterialen som rör hovet till exempel under 1500-talet. 03:44 Det var jättemycket folk som jobbade hos Gustav Vasa eller Erik XIV eller Hertigarna och sådär. Då ser man att det är jättemycket främmande namn där. 03:54 Det är definitivt ingen skarp gräns att det börjar komma valoner att då börja arbetskraftsinvandringen. Jag skulle säga att det är ett flöde långt tillbaka. 04:04 Men valonerna som kommer hit, är de en enhetlig grupp eller är det liksom en blandning av folk som då i svenska ögon är en homogen grupp? 04:14 Ja, det är en komplicerad fråga men de har ju mycket gemensamt såklart. 04:19 Men sen har de väl kanske vissa skillnader också som det här att de talar lite olika dialekter och det här med religionen som... 04:29 Om det stämmer som den här kyrkoherden Lufstadio säger på 1660-talet att det är inte bara reformärta utan det kan vara lite olika. 04:39 Så har de ju inte kanske religionen gemensam heller. Så det är svårt att säga men ganska mycket hade de väl gemensamt kan jag tänka mig. Sen fanns det vissa mindre skillnader. Ja. Man får väl komma ihåg att det var ju inte någon jättestor grupp totalt som kom. Alltså det handlar ju om, man har ju beräknat att det kanske är mellan uppåt en 2000 personer totalt med familjer, med barn och fruar och så som kommer. 05:07 Vad är det som händer då? Vi ska hoppa fram till 15- och framförallt 1600-talet. Då blir det sprutt på Finnspång. Det har kallats svensk industris vagga till och med. 05:18 Vad är det som gör att Finnspång får det fina omnämnandet? 05:23 Jag tänker att förutsättningarna var goda, men det som händer sen när vi får lite hjälp på traven av den mäktiga entreprenören Louis Dier, det är väl först då jag tänker att det börjar blomstra ut till fullo. 05:38 Nej, kom igen nu! Rå hit med ett stå! Nej! Rå hit! Har du inte fått någon poj? Nej, kom igen nu! 05:54 Det här är den bästa dagen i mitt liv. 05:58 Jag har fått plats på bruket som förman i Smedjan här i Finsbong. 06:08 Jag har fått rum och bra lön och dessutom ska jag låta städsla min gamle vän Nils i Smedjan. Men han vet inte om det än. 06:18 Nils, lugna dig. Kom och sätt dig. 06:21 Satans gampiga som vill förneka mig i ölen. 06:23 Det reder sig. Ölen är god, kvällen är varm. Jag bjuder dig. 06:27 Jag är less på våra smedring. Ja, det har man hört. 06:30 Han är en bråkstake och gnällspik. Alltid varit. 06:35 Men vi har känt varandra sedan barnsben och då har man väl en plikt? Eller ett ansvar? Att lyssna och hjälpa och... 06:44 Jag formar spikskallen. Jag värmer hjärnet. Ja, ja. Och räcker det åt smeden om och om igen. Nils! Dag efter dag. Lyssna nu! Och den gamla geten till smed skäller på mig och kallar mig odur. Lyssna nu! 06:57 Jag har stora nyheter. 06:58 Jag funderar på att gå till sjöss. Men då slår Ebba ihjäl mig. 07:01 Jag har stått ut med hans gnäll bra länge. Ölen är för dyr, lönen för låg och hans hustru Ebba för sträng. 07:10 När jag städslar honom i smedjan vill jag inte höra något mer kverulerande. 07:16 Lyssna nu Nils! Va? Stormannen Louis de Gère ska ta över Finnsbång. 07:23 Vem? Han ska anlägga nya masugnar. Masugnar? Och stångjärns hammare, som i Frankrike. 07:30 Och ett kanongjuteri. Och han ska ta hit bergsmän och smeder. Valloner. Valloner? Ja, Valloner. Vad ligger det? Utmärkta smeder. 07:41 Duyär ska ta hit dem och starta ett järnbruk. Det kommer få Finn Spong att blomstra. Han ska få oss att leva i överflöd. 07:52 Duyär? 07:53 Hur kan man heta Duyär? 07:56 Han är Wallon. De heter sånt. De Gär. 07:59 Från Wallonien? 08:01 Ja. 08:02 Och han är rik som en krösus. Han kommer att bringa lycka till Finsbång. Hur har han blivit det? 08:09 Vad? Men rik som en krösus. Är han trollkar? 08:13 Ingen aning. Men... 08:16 Olyckorna är över nu! Prövningarna är över! Gud ler mot oss! Äntligen! Hur kan du veta det? Jo, ser du. 08:24 Jag ska bli förman i De Gers media. Och jag kan ordna arbete där åt dig. 08:30 Du behöver inte gå till sjöss. De Gers ska starta ett gevärsfaktori i Norrköping. Ofärdsåren är över nu Nils. 08:47 Nu är vi igång. Det är lite att reda ut här då. Vi börjar med Louis de Gère. Vem är den här trollkaren? Rik som en troll i varje fall. Från Holland, Amsterdam, Kröses. Vem är han och varför kommer han in i vår handling här i Finnspång? 09:02 Ja, han är ju en rik man som hänger på egentligen den här utvecklingen som har börjat tidigare i det här området med de svenska järnbruken, Finnspång och de här uppländska järnbruken och så vidare. 09:18 Och det fanns ju föregångare till honom, sen här Willem de Vico. Men sen kom ju Dejer in, kanske mycket tag kvar, han hade ju alltså en finansiell roll för svenska staten från början. Lånade du ut pengar till staten eller...? Ja, det gjorde han. Det pågick ju den här återbetalningen av andra Älvsborgs lösen vid den här tiden. Vi skulle köpa tillbaks Älvsborgs fästing va? Ja, precis. Från danskarna för en jäkla massa pengar. 09:48 Ja, och de hade ju inte pengar så räcktes att man fick ju ta till en massa metoder och då var nog Louis Dier faktiskt en av de viktigaste personerna när det gäller det här. Så han försträcker ju svenska kronan med pengar helt enkelt och Han har ju affärsförbindelse från 1617 ungefär med Sverige. 10:10 Han är inblandad i kopparhandel och vapenhandel. Så att han är liksom redan där så kommer han in i bilden. 10:18 En affärsman med bas i Amsterdam? 10:21 Ja. Ja. 10:23 Det är lite intressant tycker jag det här att sen fortsätter ju svenska statens kronans behov av pengar. 10:30 Och då har man ett system under den här tiden där man arrenderar ut en massa ekonomiska enheter i Sverige till privatpersoner för att få in reda pengar. 10:42 Och just på det sättet gör det här. Han arrenderar... 10:48 jättemycket av svenska staten. Så det är där han kommer in i Finsbång. 10:54 Han arrenderar Finsbång, han arrenderar flera uppländska bruk, Österby bruk, Lövsta, Åkerstycke bruk också Salpeter skjuderitillverkningen arrenderar han på flera håll. Så han betalar fasta pengar för att få intäkterna från de här olika verksamheterna. Så det är ett system man håller på med under den här tiden. 11:15 Och kungen och staten behöver cash. Så då får de det. Så han blir mer och mer insiltad i Sverige och svensk ekonomi. 11:24 Svenska kronan vill nu expandera verksamheten i Finnspång och man vill inrätta ett så kallat privilegiebrev som innebär då att man satsar till fullo på Finnspångs ort. Och då behöver man ju någon som sköter det här och arrangerar att kunskap och finanserna finns och Loidier är perfekt för rollen. 11:50 Så det är Louis Denier som tar med sig arbetskraft från hemtrakterna, eller i närheten i alla fall, som tar hit valoner? 11:58 Det har ju kommit sån här arbetskraftsinvandring redan innan D'Ärs tid till Sverige. Men det skjuts ju på väldigt mycket. Och det är väl han och hans kompanjon Willem de Bersh som gör värvningsresor ner till... Willem de Bersh var etablerad i Sverige redan innan D'Är kom hit. Och det gör sig regelrätta värvningsresor ner där man försöker hitta arbetskraft helt enkelt. 12:25 Jaha. 12:26 Och en förklaring som man brukar se till det här att man söker sig till Sverige är att det är väldigt besvärligt i Holland på grund av kriget mellan Nederländerna och Spanien. Religionskriget vid den här tiden som blir en del av 30-åriga kriget. 12:40 För att fråga, det här är stormaktstiden som har sin begynnelse i 1600-talet. Har det någon roll i att orten och efterfrågan på järn växer? 12:53 Ja, absolut. För det är ju krigen som gör att man kan sälja så mycket kanoner att det är så lukrativt. Man brukar säga att Sverige och England var de största tillverkarna av kanoner i Europa under 1600-talet. Det hände ju någonting 1626 så exporterar Sverige 26 ton. 13:15 Gjutjärnskanoner. Och 20 år senare så exporterade man 1500 ton. Jäklar! Så det är ju en explosion här vid den här tiden. Ja. 13:27 Att gråt med säll har vi. Finns det rien d'autre? 13:43 Vad säger du? Har ni stekt kött och patat? 13:48 Patatis? 13:49 Du får ertgröt, det är det vi har. Och sillrumpor. 13:53 När jag tänker på allt jag har lärt mig av Pierre och hur okunnig jag var tidigare så blossar kinderna röda. 14:01 Det är svårt med gröten och sillen och... 14:06 Goda nyheter Pierre, jag bjuder på en öl. Tack, merci men jag avstår från det där ni kallar öl. 14:15 Nu lyfter jag på hatten för damerna, vet mer om järnsmidet och kanontillverkning. Jag känner till kryddor, stuvningar och soppor jag inte ens visste fanns. 14:26 Var firar vi? Vi har fått en beställning från kronan. 14:31 Jaså? 6 000 musköter, 2 000 värjor, 10 000 stormhattar och 5 000 pikar! 14:38 Ja, det är väl utmärkt? 14:41 Förr hyrde jag ett skrymsle hos en enka. Nu bor jag i tre rum och har en husa. Jo, jo. Allt går bättre. 14:50 Jag önskar att Pierre och hans kamrater ska bli kvar här på bruket. 14:53 Vad är det med dig, Pierre? Trivs du där? 14:57 Arbetet är intressant och du är en riktigt bra mester. Tack, min vän. Men... Vädret och svenskarna... Vad är det med oss? Du är bra svensk, men... Drengarna och pigorna och vissa smider... Ja? Ja, de är... Hur ska jag uttrycka det? De kan knappt läsa... Spottar på gulvet... 15:27 Ja, jo. Alla är väl inte med i kyrkokören direkt. 15:34 Du? Dejerre ska anställa en ölbryggare. 15:36 Är det sant? 15:39 Han kommer från Liège. 15:41 För er skull. 15:42 Jag tackar Gud. 15:44 Och en annan sak. Men det här är hemligt. 15:48 Vad? 15:50 Unge Dejerre ska bygga en kyrka i slottet så ni kalvinister kan rabbla mässan på ert sätt. 15:58 Mon dieu! Merci! Jag tackar Gud! 16:00 Jacob! Jacob! God afton, Nils! Jag har sett... Det här är Pierre Possett, förman för kanongjuteriet. Och det här är Nils, en av smederna. 16:11 Vad hette han? Pierre Possett. Possett... Vid kanongjuteriet? 16:19 Ja. Tror du att ert smide är bättre än vårt? 16:24 Poskett. Poskett var han ämnet. Vi klarar oss bra utan era nymodigheter. 16:32 Inte mig emot. 16:34 Poskett. 16:37 Varför måste han komma hit och trassla? Sabotera min kväll med Pierre. 16:43 Ett sätt att smida är säkert bra. Jag är endast en av Dias lakejer. 16:49 Ja, vi är alla lakejer. 16:52 Stålets lakejer. Jo, det är sant. 16:56 Men jag undrar, ni som är en kunnig smed, hur arbetade ni med stångjärnet tidigare? Vi arbetade med en härd där järnet värmdes. Bara en? Ja. 17:10 Kanske det är en bättre metod? Det får framtiden utvisa. 17:16 Hur var nu namnet? Possett. Possett. 17:20 Jaha. 17:24 Jag befarade att mötet skulle sluta i en smocka. Men det blev en vänskaplig hand som sträcktes fram. 17:33 Och sedan dess sitter de oftast vid samma bord på krogen och diskuterar det gemensamma ämnet smid och kanontillverkning. 17:40 Och jag är tacksam över att bli befriad från ansvaret över kamraten Nils. 17:47 Vet man någonting om hur de togs om hand eller hur de trivdes för den delen, ballonerna? 17:53 Det finns inte, som jag vet, så mycket forskning på det. Det kan vara svårt att komma åt överhuvudtaget. Men man kan ju se att det dröjer några generationer innan balloner och svenskar gifter ihop sig. Och många som immigrerade kom ju med hela familjen också till Sverige. Så den första generationen var nog mycket familjer som kom. 18:12 Jag hittade ett sådant här äktenskaps... Jag vet inte vad det kallades på den tiden. Men det verkar som att det tog tre generationer förrän det första äktenskapet mellan en valonsk man och en finspångskvinna gifter sig. Och det kanske berättar lite om hur det kan ha varit, tänker jag. Det tar lite tid innan man hittar en väg samman på något sätt. 18:39 Var det ett oroligt samhälle de bodde i Wallonen? Vi nämnde kriget. Kan det ha varit det som fick dem att vilja bryta upp och flytta till Sverige? Det här kändes tryggare. Kan det alldeles säkert vara. Då kommer de till Finnsbarn. Vad kan vi säga om bruksorten de landar i här på tidigt 1600-talet? 18:59 Ja, jag tänker att de kanske känner igen sig med naturen och att det liknar lite området där de flyttar ifrån. Men det fanns säkert också en hel del skillnader mellan hur vi svenskar levde och hur valonerna levde. Och det kan ha funnits vissa kulturella krockar, tänker jag. 19:24 Man säger att valonerna vill importera öl till Finnspång för att de inte tycker om det vi tillverkar. Vi vet att det kommer en ölmakare eller öltillverkare till Finnspång som heter Lina Gaufinn. 19:41 Och då blir de lite nöjdare med... Vem undrar, är det Axel Oksenskjön som säger, men hörrni, vi måste lösa det här. De måste ju få öl, tjejerna och killarna. 19:50 Var det Lina hon hette? 19:51 Ja, det var en han, men heter Lina Gauffet. 19:56 Och sen en sak till som jag undrar över, de hade ju en annan religion. De är inte lutheraner som vi. Men hur löser man det här då? För det är ju bara tillåtet med statsreligionen i Sverige. Och här kommer en massa kalvinister. 20:10 Hur löser man det? 20:11 Det finns en kyrkoherde som sägs ha varit väldigt sträng i Finnspång, Bruseus. Han påtalar då att det här är ett problem, att valonerna borde komma till honom på gudstjänsterna. 20:25 Men det här är starkt för valonerna och viktigt, som jag har tytt det då, och... 20:32 När man börjar bygga Finnsbångsslott 1668 då bestämmer man också att en del av slottet ska vara en dold kyrka där då de här kalvinisterna kan gå på sina gudstjänster. 20:48 På vilket sätt är den dold? 20:50 Utifrån när man går förbi slottet så syns inte det här kapellet som vi kallar det idag, eller kyrkan. Än idag så ser man inte att det är en kyrka insprängd i slottet. 21:03 Otroligt vacker och idag dekorerad enligt vårt sätt, men då sägs den ha varit helt då... 21:11 Tom på bänkar och stolar, vitkalkad, inga dekorationer, möjligtvis ett svart järnkors längst fram vid altaret men inget annat. Man fick liksom inte sväva iväg i tanken utan man skulle hålla sig där man var och rikta fokus åt rätt håll. 21:30 Claes, har du något att fylla på det här? 21:31 Ja, men de reformärta kalvinisterna var ju inte så olika. Lutherska stadskyrkan ändå. Och jag menar, Karl XIX brukar ju, Gustav Vasas son, brukar ju ibland beskrivas som kalvinist eller ha dragningar åt det hållet helt klart i alla fall. 21:50 Det är väl han som drar igång den här stenhålla religiösa lagstiftningen? Ja. Jaha. 21:53 Medan katolicismen var ju mycket känsligare. Så det fanns säkert kulturella skillnader och problem och så. Men de var nog inte så allvarliga som mellan protestanter och katoliker. Utan det var något helt annat. 22:05 Bråket måste ju ha varit en större hinder ändå. Det var fransktalande va? Helt enkelt. 22:12 Hur gick det till? Det är ju svårt att komma åt. Men tolkar och sådär måste ju ha funnits. Musik 22:23 Hur utvecklar valonerna, järnproduktionerna? Vad är det för kunskaper de har som inte vi har? 22:31 Ja, som jag förstår så handlar det om hur många steg att de gör saker och ting bättre. Det är det här med hur man tillverkar kol så man får bättre kol. Man får ner kolhalten i järnet med olika metoder och det gör att järnet blir mycket lättare att hantera och mer efterfrågat. 22:53 Men sen så tror jag också att man ska lägga vikt vid att det var hög kvalitet på den här svenska järnmalmen från början jämfört med på många andra håll. Så att man hade en stor fördel så att det var också betydelsefullt. 23:08 Så tekniken och skickligheten den kom i valonerna men själva råvaran den hade vi i bästa fall. 23:17 Men är det inte både kompetensen som kommer, som lär oss att hantera det här på ett nytt, modernt sätt, om man får säga så, för att vara 1600-tal, men också att man spenderar så pass mycket pengar på finspång som man kan utveckla bruket med masugnar till exempel. Det gör ju att man har förutsättningarna för en stor produktion av kanoner. 23:42 Ja. 23:43 Du nämnde masugn, det är ju någonting med finspång och att de får två masugnar eller någonting som jag inte riktigt förstår exakt innebörden av. 23:52 Man effektiviserar ju järnproduktionen med masugnar. Det krävs ju såklart jättemycket kunskap för att kunna bygga en masugn. Och man ser ju här i finspång eller överhuvudtaget den här expansionen av Hjärnhanteringen vid den här tiden att det är ju väldigt många olika hantverkar så att du räknade efter det här. Det finns en lista på alla olika hantverkare som var kategorier som var inblandade och det var ju masugnsbyggare. 24:24 Till exempel, men sen är det ju murare, det är bälgmakare och så hjulmakare som byggde vattenhjul. Det är ju ingen liten sak att bygga de här stora effektiva vattenhjulerna. Och det förekommer ju också den uppgiften att många av dem som kom valonen också, att många av dem blev ju... Skogshuggare och kolare också. Så det var ju inte alla som sysslade direkt med järnhanteringen utan det var ju jobb i största allmänhet. 24:55 Det var ju jätteviktigt. 24:56 Det påminner lite grann om när vi är nere och värvar arbetskraft i Italien och Grekland i modern tid på 50-60-talet. 25:06 Blev de kvar? Stannade de glatt och tyckte att Finnspång är ändå himmelen på jorden? 25:13 Exakt vilka löner de hade och sånt där, det är lite svårt att veta. Men det är väl som alltid att förhålla, men det måste ha varit okej, annars så stannar man inte kvar. Och det tror jag gäller också det här med hur svenskar och valoner samsades. Om man funkade inte så gick det inget bra. Man fick nog jobba ihop. 25:36 Alla konflikter, oavsett mellan vilka och sånt där, man fick finna sig i. Om man skulle jobba på ett sånt här ställe så var det nog patronen som bestämde väldigt mycket. 25:48 Jag tror att många valoner blev kvar, men det var också en hel del som vände hem igen. Och det kan ju ha varit olika skäl, tänker jag. Att man inte trivdes kanske, eller att man var klar med sitt jobb. Men religionen var ju en del... 26:04 i att få människor att trivas och vara kvar. 26:07 Och det löste man ju så småningom genom att utfärda någon form av undantagskontrakt under en period så att man fick utöva sin kalvinistiska tro, till exempel. 26:26 Kan du lyfta på armen? Nej! 26:29 Just när Nils började få ordning på sitt liv fick han det glödande tackjärnet på armen. Hela armen obrukbar. 26:37 Och vem skickar han bud efter? Mig. 26:41 Det är Jakob. Han måste hjälpa mig tillbaka till bruket. 26:45 Lägg din inga. Nej! Här är snart en till mun att mätta. 26:51 Jakob! 26:53 Goddag! 26:54 Jag ville bara se hur Nils har det. 26:57 Att det var för väl att ni kom. 26:58 Det är instängt, trångt. Lukten av barnträck är vämjlig. Ebba är tung och gravid igen. Och ser vädjande på mig. På mig. 27:09 Han vill att ni hjälper honom tillbaka. 27:13 Tyvärr Ebba. Han har bara en brukbar arm. Men det... 27:17 Men det kanske behövs en hjälpreda. Där borta. 27:18 Vad menar ni? 27:19 Jag är stark. 27:24 Nej, Ebba, det går inte. I er tillstånd. 27:27 Jag ber er. 27:29 Nej. 27:30 Hur kan man vara så oförsiktig? 27:32 Ebba, sätt in. 27:35 Jag kommer med en hälsning från Duyère. 27:38 Han kommer betala ut grazial till er. 27:41 Grazial? 27:42 Nils kommer få pension. 27:45 Vad är det ni säger? Nils, hör du? Tack gode Gud för grazialen. 27:53 Om inte det gär varit så framsynt hade jag, bevara mig väl, behövt ta ansvar för Nils. 27:59 Vad menar Jakob med pension? 28:01 Ni kommer få pengar, trots att Nils är skadad och inte kan arbeta. 28:08 Ni får inte fara med osanning nu. 28:10 Det är så sant som det är sagt. 28:14 Jag bugar och ger mig ut i den friska luften och vandrar förbi Risinge kyrka in mot staden. 28:21 När jag ser Duyär åka förbi droskan tar jag av min hatt och bugar djupt. 28:38 Jaha, nu ska arbetarna få pension också. Är DDRs ankomst till Finnspång lite grann i början på det svenska brukssamhället med en patron som vakar och i viss mån också tar hand om sin arbetskraft? 28:55 Det finns ju en del uppgifter om det, att Louis Dier skulle ha varit socialt omhändertagande och så. Men ja, han är väl en av de första patriarkala brukspatronerna i Sverige, helt klart. 29:06 Det bygger sig, ja fortsätt. 29:08 Att man bygger upp ett mindre samhälle kring ett bruk. 29:12 Är det han som skjuter in pengar som gör det här möjligt att få det här bruket i Finnspång att växa och bli så stort? 29:21 Ja, det skulle jag säga. Absolut. Och det ska man väl lägga till. Han öppnar ju fler bruk. 29:27 Ja, men till slut så är det ju redan monopolhistorien att han börjar med Finnspång och sen så ett ut tre så har han bruk lite här och var i Mellansverige. 29:37 Och han blir viktig, han blir ju adlad så småningom. Det är viktigt att han blir svensk medborgare, men också adlad. 29:44 Gustav Adolf gör ju allt. Det står ju någonstans att Gustav Adolf gjorde vad som helst på smickaren här. Det ger för att få honom att locka honom till Sverige med hemman och med adelstitlar och allt möjligt. 30:03 Slottet som byggdes, var det på deras eget initiativ eller var det ytterligare ett sätt för kungen och sin tidags loksjärna och sen Kristina, eller vem det nu kan ha varit som var regent då, att locka dit Louis och slå sig ner? 30:18 När Louis de är den äldre dog, alltså pappa de är, så efterlämnar han ju i vidare arv till son. 30:27 Och som tur är så heter ju väldigt många Louis, så det här är Louis de är den yngre nu då. 30:32 Ja, det är som fantomen, i samma kostym, bara olika. 30:38 Och han i sin tur tror jag ser nu att det börjar gå bättre och bättre. Man säljer mer och mer. Och inser väl att det säkert har vikt att vara på plats i Finnspång. För det är tre mil in till Norrköping då. 30:52 Och han beställer det här slottet på en väldigt vacker plats. Man säger i Ån. Och det är typ så mitt i Ån, i vattnet. På en vacker liten ö. Slottet beställs av en holländsk arkitekt. Han heter Adrian Dorzman och han ritar upp det här slottet väldigt vackert i barockstil. Man börjar bygga 1668 och familjen flyttar in 1685. 31:21 Och så bor man och verkar i Finnspång under många generationer diärr. 31:25 Ja, under 1700-talet går det ju riktigt, riktigt bra. Och då till exempel finns Jean-Jacques Dierre och hans vackra hustru Aurora Thaub. 31:37 Så så småningom så kapas banden från familjen Dierre till Amsterdam och Holland. Men den första Dierren i Sverige, Louis Dierre, den äldre, flyttar han hit? Och bosätter sig i Finnspång eller pendlar han till jobbet. 31:54 Han flyttade ju hit sedan 1627 tror jag det var. Och han anlägger ju då också i Norrköping just så anlägger han till exempel ett vapenfaktori och ett mässingsbruk som är stora verksamheterna. 32:10 Men han bygger ju också ett väldigt imponerande stenhus i Norrköping då. Och det här blir ju vida berömt där alla städer egentligen under den här tiden är byggda i trä och brinner ner ständigt och jämt. Men det här stenhuset på kvarteret Saltängen i Norrköping det blir nästan som en turistattraktion. Så han har ett hus i Norrköping. Han har ett hus i Stockholm. Där holländska ambassaden ligger idag. 32:36 Ja, men det är här utanför där vi sitter. Det är Götgartsbacken. Ja, precis. Ja, men det vet ju jag. Aha, så det bygger han. Okej, vad roligt. Det ska jag tänka på. Varenda gång jag går förbi. Det är på vänster sida om man går mot gamla stan. Och kommer gåendes från söder. 32:51 Jag arbetade hela mitt liv med att få finstång att blomstra. 32:57 Det var ett gott liv. 32:59 Min högsta önskan är att mina ättlingar ska få skörda frukterna av mina strävanden. 33:14 Jag tar en calzone. 33:16 Jag tar en grekisk sallad. 33:19 Hur var Thailand då? 33:22 Det var kul att träffa ansvariga hos kund i Bangkok. Ja, såklart. 33:26 Kan ni ha något att dicka? En stor, stark. 33:28 Kolla, se då. 33:32 Men anläggningschefen såg ut som om hans ögon skulle ramla ut när han såg att det var jag som skulle byta ut komponenterna i turbinen. 33:39 Varför det? 33:41 Han hade inte förväntat sig att en kvinna skulle göra det. 33:45 Det är sant. Men är det så ovanligt i Bangkok? Jag vet inte. 33:50 Det kanske är samma som här. Tror det. Det är ju rätt häftigt med en tjej som mekar ju. 33:55 Han såg rädd ut när jag närmade mig turbinen. 34:01 Jag talade bara lugnande till honom. Min familj har arbetat med sånt här i 400 år. Jag kan det här bättre än någon annan. 34:10 Ska du ha något mer? Nej. Nej. 34:25 Ja, vilka spår finns då av valonernas ankomst till Sverige och deras närvaro i inte minst Finnspong? 34:33 Det finns ju kulturmiljöerna. Det finns ju kvar så man kan titta på slottet och bruksområdet. En annan tydlig arv är ju namnskicket. 34:45 Finns det ovanligt många som heter... 34:50 Ja, men det finns. 34:53 Och gatunamn och vissa byggnader som väldigt typiskt då tyder på valonernas vistelse i Östergötland. Runt både Finnspång och Norrköping. 35:06 Brygger man belgisk öl fortfarande? 35:07 Nej, det tror jag inte. 35:09 Det är en jättebra idé att ta upp den tråden och hävda att det här har anor långt tillbaka till tiden. Ja, kanske. 35:17 Hur länge lyckas vi hålla ledartröjan inom kanonexport i världen? 35:22 När Finspång upphör så är det Bofors som tar vid. 35:26 Någonstans där 1911-1912 så sägs det ju att man avfyrar testskjutning med kanon i Finspång. Och sen så stänger bruket och Bofors köper delar av bruket. 35:42 Men fortsätter Finsbångs tillverkning av kanon att vara världsledande fram till dess, alltså in i 1900-talet? 35:50 Jag vet ju i alla fall att under 1700-talet så pratar man ju om Finsbång som en av de största kanontillverkarna i världen. 35:58 På vilka spår ser man då av den här expansionen som drog igång sent 1500-tal och 1600-tal? Hur märker man av det om man har ögonen öppna och lite kunskap? Och kanske en guide? 36:14 Ja, dels så finns det mängder med kanoner som är namnade finspångbruk. Det står kanoner i Kapstaden, det står kanoner i Australien, i Perth- Det står kanoner runt om i USA. Vi lyckades tydligen sälja både till syd- och nordstatare under inbördeskriget. Så det finns ju spår ute i världen än idag. Precis som Claes säger, slottet är ju fantastiskt med en vacker engelsk park och orangeri och tempel som fortfarande på något sätt minnar om de här tiderna. 36:54 Så i finspång känner man väl av historien på många sätt. 36:59 Och är det så fortfarande, det är ju fortfarande en bruksort med framgångsrik industri. Kommer det arbetskraft och experter och teknik lång väg ifrån? 37:09 Absolut. Det är väldigt intressant att vistas då fortfarande i den här bruksmiljön men se hur... 37:20 Människor från hela världen hittar vägen till Finnspång för ett intressant jobb och vi får också ett fantastiskt utbyte med att kunskap fortsätter att strömma in från hela världen. 37:32 I dagsläget så finns ungefär 85 nationaliteter på företaget i Finnspång. 37:39 Ja men hörni vad spännande, det här är ju en spännande historia och tack så mycket Lotta Flenhagen, tack så mycket Claes Westling för en spännande återblick till valonernas ankomst och industrins sprutt, när den fick sprutt i Sverige. 37:56 Vi har lyssnat på Folkets historia med mig Anders Lundin. Skådespelare det var Ivan Mattias Pettersson, Lukas Grimstedt, Alexander De Sosa, Sara Indebeto, Bengt Braskered och Cecilia Frode. Ljuddesign gjordes av Lars Indebeto. Manus gjordes av Martin Jonholz. Producent var Marie Hedernsjö och det här är ett program av Hildurs inspelat på Hype. Och ett avsnitt som har möjliggjorts av Siemens Energy i Finsborg.